Redan torsdag! Jag börjar tidigt, typ jättetidigt 06... så nu sitter jag här och dricker en kopp
te för att vakna. Måste be er om ursäkt. Jag har varit en usel bloggvän det sista. Glest mellan
inläggen och besökt er har jag inte heller gjort. Livet utanför bloggvälden har sprungit iväg på
tok för fort och det har inte varit en kvart över. Det är då det är lätt att stressa upp sig, för man
vill ju så gärna. Att besöka er är ju så roligt! Men då jag för drygt tre år sedan gick in i den
berömda väggen och allt vad det innebär med fysiska syntomer, så är jag nu väldigt försiktig. Jag
hade turen att komma till läkare i tid och blev frisk fort. Nu känner jag igen syntomen och vet
vad som triggar igång det. Tar livet för stor del av min tid, ja, då får bloggen ligga nere.
![]() |
En fin tjej från min lilla by. |
Idag efter jobbet sticker jag hem till en familj och fotar, för att sen i rask takt fara hem och
packa väskorna. Om vädret inte sätter stopp, så far jag på en liten resa imorgon.
Kram kram Malin
9 kommentarer:
Livet springer väldigt fort för många nu. Jag känner igen mig själv precis. Glest mellan inläggen och dålig på att lämna kommentarer. Men det sköna är att när man åter är på banan då vet man att ens trogna läsare är där och väntar. Så ta din tid, vi finns här.
Kram Helen
låter som att du har dragit lärdom och kan ta det lite lugnt i rätt tid, klokt!
Önskar dej en skön dag!
Bra att du lyssnar på kroppen! Jag har en syster som är hemma sjukskriven med utsliten nacke och utbränd! Jättejobbigt att se henne må så dåligt!!
Fina bilder, kram Suss
Så bra att du lärt dig känna igen symptomen så det kan hejdas i tid. Hoppas du får en fin resa nu, var du nu än far;) Kramar.
Så bra att di själv känner när det är dax att dra i handbromsen. Vi finns kvar här och väntar på dig. Var rädd om dig! Kram Pernilla
Har också varit nära den där väggen och vet att jag ska bromsa när det susar i öronen och hjärtat tickar.
Var rädd om dig och ha en riktigt fin helg!
Kram Malin
Lyssna på kroppen och ta det lugnt.
Spännande med en resa. . . du berättar mer sen antar jag ;-)
Kram N
Du är klok du som lyssnar på signaler om att det kan vara lite för mycket och då låter bloggen vila. Hoppas att den här stormen Sven lugnar ner sig så att du kommer iväg på resan. Har just haft en nervös timme då sonen suttit fast i en buss sedan ett träd fallit över vägen men nu är han hemma igen och det känns sååå skönt!
Kram Maria
Ooja, ta hand om dig det är viktigast. Känner också att bloggen får lida lite nu på sistone och dem jag brukar besöka. Har många inlägg at gå igenom, som hos dig nu :)
En sak/dag i taget bara får jag påminna mig själv om.
/Lisa
Skicka en kommentar